Fyra miljarder kronor har försvunnit ur reklammarknaden under 2009, enligt IRM.
Mediernas reklamintäkter minskade med totalt 12,8 procent till 28,3 miljarder kronor, jämfört med 2008.
Dagspressen var den största förloraren under 2009 och tappade drygt 20 procent jämfört med 2008.
Internet har nu passerat tv med en ökning på 2,7 procent till 5 miljarder kronor. Tv, som backade med 11,9 procent, landade på 4,4 miljarder kronor.
Tappet bromsades dock upp något under det fjärde kvartalet då reklamintäkterna minskade med 7,8 procent jämfört med det fjärde kvartalet 2008.
2009 bjöd på den kraftfullaste nedgången någonsin på den svenska reklammarknaden, enligt Institutet för reklam- och mediestatistik, IRM.
I år (2009) stördök reklaminvesteringarna till följd av finanskrisen. Nästa år spår IRM att investeringarna ligger kvar på samma nivå.
Tappet beräknas totalt sett landa på 13,2 procent när året är slut.
I sin prognos för 2010 spår IRM att medieinvesteringarna kommer att landa på 28,1 miljarder – vilket innebär nolltillväxt.
Trenderna med ökande andel investeringar i reklam på internet spås fortsätta.
Enligt IRM kommer investeringarna i sökordsmarknadsföring, onlinekataloger och displayannonseringen på internet att öka.
Internets andel av de totala medieinvesteringarna spås uppgå till 19,3 procent, 5,4 miljarder kronor. Samma siffra 2009 spås uppgå till 5 miljarder kronor.
Andra medier som bedöms bli vinnare nästa år är tv, bio och butiksmedier. Detta på grund av ”en underliggande tillväxt som nu åter frigörs efter ett svårt 2009”, skriver IRM i sin prognos.
De tryckta mediernas kräftgång spås fortsätta under 2010. Dagspress, populärpress, gratistidningar och fackpress spås alla tappa andelar under nästa år. Dock i något mindre skala är under 2009.
KÄLLA: IRM
Internetreklam, reklam på Internet förekommer i många former, eftersom Internet också används på en mångfald olika sätt.
Internet började som ett icke-kommersiellt medium, finansierat av de institutioner som ansåg sig ha nytta av anslutning till nätet. Reklamen utnyttjar den gemensamma infrastrukturen och bekostas bara till en del av den som har nytta av den; reklam accepteras sällan i större utsträckning i traditionella internetfora, såsom usenet och e-post. I det förra finns särskilda ”hierarkier” och ”grupper” där reklam och privata annonser accepteras, i det senare ogillas i allmänhet reklamutskick om inte mottagarens gett sitt tillstånd. Kampen mot oönskad reklam har varit hård och i många länder finns lagstiftning mot vissa typer av reklam. Massutskick mot etablerade regler kallas spam; se skräppost för en vidare diskussion.
Situationen ändrades då WWW (webben) uppfanns och kommersiella operatörer började erbjuda internetuppkoppling åt privatpersoner. Genom stark konkurrens hölls priserna på internetanslutningar låga och behovet av annan slags finansiering blev stort. Operatörerna försökade locka de nya användarna att använda Internet via operatörens webbportal, så att anslutningarna kunde finansieras genom reklamutrymme där. De nya användarna, många med obetydlig kunskap om Internets natur, var inte lika kritiska mot reklamen, utan såg den som en naturlig del av mediet.
Numera bekostas flera värdefulla tjänster på Internet med reklamintäkter. Inställningen till reklam varierar stort mellan olika användare och beroende på reklamens utformning. Diskreta och klart avskilda reklamlänkar på webbsidor torde accepteras av de flesta. Däremot upplevs reklam som stör internetanvändningen ofta som obehaglig och bekämpas dels genom att undvika att besöka och länka till sidor som innehåller sådan reklam, dels genom att låta webbläsare eller mellanservrar filtrera bort sådant innehåll.
Reklam på Internet är ofta sammankopplad med insamlande av statistik om användarna, dels för att kontrollera hur effektiv reklamen är, dels för andra ändamål. Det är vanligt att försöka filtrera bort innehåll som används för insamlande av sådan statistik (se till exempel hitlink.com eller doubleclick.com).
Även dessa artiklar kan intressera dig:
